Psykiskt Våld 

Psykiska våldet handlar om att förövaren är kontrollerande, kränkande eller hotfull. Hen är också expert på att få dig att tro att det är dig det är fel på och att det som händer i relationen är ditt fel. Hen är också oberäknelig, det som var fel igår kommer inte vara det imorgon. Hen får dig att ifrågasätta dig själv och dina värderingar.
Avundsjuka är inte romantiskt. 

Fysiskt våld 

I en nära relation kan det fysiska våldet ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag till användandet av olika vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående.

Sexuellt våld 

Sexuellt våld är är ett uttryck för aggression och avser alla sexuella handlingar som begås mot en annan persons vilja. Exempel på sexuellt våld är våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier. Även i en relation där partnern tjatar sig till sex eller anser sig ha "rätt" till sex eftersom man är i en relation. Det är också vanligt att man går med på sex för att slippa andra våldsuttryck. Ett nej är alltid ett nej och även tystnad kan vara ett nej.

Latent våld 

Latent våld är den våldsform som varken tar form i ord eller handling utan utan är underförstådd. Genom att man exempelvis hör hur dörren öppnas så har den utsatte klara strategier för att undvika mer våld. Latent våld tar sig i form av blickar, stämning eller kroppsspråk. Att leva med latent våld är som att “gå på äggskal” och hör ofta ihop med de andra våldstyperna.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är ännu en form av kontroll och tar sig i form genom att offret hamnar i en beroendesituation gentemot förövaren genom att denne inte får ha någon insikt i ekonomin, förövaren kan exempelvis ge veckopeng till offret och tvinga denne att redovisa alla sina köp till hen. Förövaren kan också ta lån och skaffa betalningsanmärkningar i den utsattes namn.

Materiellt våld

Materiellt våld skadar sällan fysiskt den utsatte men handlar om att förövaren medvetet tar sönder ägodelar som den utsatte har ett känslomässigt värde i, det kan handla om dagböcker, ärvda smycken och andra tillhörigheter. Det kan också handla om att förövaren kastar saker omkring sig eller slår sönder väggar, möbler och annan inredning.

Försummelse

Försummelse drabbar ofta personer som är beroende av andra för sin dagliga livsföring. exempelvis barn och sjuka. Våldet uttrycks genom att inte tillgodose den utsattas dagliga behov på olika sätt så att den utsatta hamnar i en ännu större beroendesituation av förövaren. Förövaren kan exempelvis möblera om hemmet så att den rörelsehindrade inte kan ta sig fram eller inte tillgodose eventuella mediciner eller vårdbehov.

Hedersrelaterat våld 

Hedersrelaterat våld är samma som våld i nära relationer fastän det finns fler förövare så det handlar om att bevara och skydda familjens heder. Hedersrelaterat våld innebär att man måste leva efter vissa normer, den utsatta får inte gå ut när den vill, bära vilka kläder den vill, studera vad den vill och inte älska eller gifta sig med vem den vill. Hedersrelaterat våld är ett kollektivt våld..

Ändra texten genom att klicka på Redigera i elementets ram.

• Försöker din partner kontrollera vad du gör, vem du träffar eller pratar med?
• Begränsar din partner din kontakt med familj, vänner eller andra personer?
• Blir din partner svartsjuk utan anledning och exempel anklagar dig ofta för otrohet?
• Blir du förnedrad, hånad eller nedvärderad?
• Hotar din partner att skada dig, dina barn eller sig själv?
• Försöker din partner manipulera eller skuldbelägga dig för problem i relationen
• Har din partner knuffat, slagit, sparkat eller på annat sätt skadat dig?
• Känner du dig rädd för att din partner kan bli våldsam?
• Blir du hotad med fysiskt våld eller att bli utsatt för skada?
• Tvingar eller övertalar din partner dig till sexuella handlingar mot din vilja?
• Blir dina gränser inte respekterade när det gäller intimitet och samtycke?
• Hindrar din partner dig från att ha egen ekonomi, arbeta eller studera?
• Kräver din partner full kontroll över familjens ekonomi och hur pengar spenderas?
• Blir du nekad tillgång till pengar, även för grundläggande behov för bestraffning?
• Försöker din partner få dig att tvivla på ditt eget minne eller dina upplevelser (gaslighting)?
• Får du ofta skulden för problem i relationen, även när du vet att det inte är ditt fel?
• Känner du att du ständigt måste gå på äggskal för att undvika konflikter?
• Har våldet eller kontrollen eskalerat över tid?
• Är konflikter i relationen ofta intensivare eller längre än vad som är normalt?
• Känner du oro eller rädsla inför hur din partner ska reagera?
• Har du förändrat ditt beteende eller anpassat dig för att undvika bråk eller våld?

Om flera av dessa punkter känns igen i din situation kan det tyda på att du är utsatt för våld. Om du är osäker är du välkommen att ringa, vi lyssnar gärna. 

Farliga signaler

Om din partner kränker dig framför dina vänner eller din familj, nedvärderar dig, hotar dig för att få som han vill, behandlar dig hårdhänt, knuffar eller slår dig, kontrollerar dig i allt du gör och /eller använder droger eller alkohol som en ursäkt för sitt beteende  – och du känner dig rädd, då kan du kontakta kvinnojouren för att få råd och stöd.

Förbered dig

Om du lever i ett farligt förhållande är det bra om du försöker att ha en plan för vad du ska göra i en akut situation. Kanske kan du snabbt fly till en granne, en vän eller direkt till polisen. Om du kan, packa en väska med ombyte, mediciner och viktiga dokument och förvara den på en säker plats, t.ex. hos en vän eller hos en granne. Du kan även ha väskan förberedd på jobbet.

I en akut situation av våld – lämna hemmet om du kan och ta med dig dina barn. Om du inte kan lämna hemmet, lås in dig någonstans om du kan, och ring till polisen 112

När du blivit utsatt för våld är det bra om du uppsöker läkare, de kan dokumentera dina skador. Om du inte vill/vågar/kan söka läkare kan du själv ta foto på dina skador. Det kan vara till hjälp i en framtida rättegång.

Försök att få professionell hjälp. I Säffle ringer du socialtjänsten 0533-68 16 77, efter kontorstid ringer du 070-692 31 39. I Åmål ringer du 0532-17115, efter kontorstid så ringer du polisen 114 14. Om du inte kan eller vågar ringa själv kan du be en kompis att ringa för dig. Man måste inte göra polisanmälan direkt.

Tänk på att det inte är ditt fel när någon gör dig illa! Ingen har rätt att skada eller kränka dig!

Tips:

• Skriv ner händelser så detaljerat så möjligt i en dagbok
• Göm dagboken och ta den med dig vart du går
• Berätta för någon i din närhet var du utsätts för (en vän, en granne, en kollega, din läkare…)
• Vid skador, uppsök läkare och låt dokumentera, eller dokumentera själv. Ta bilder!
• Ring en kvinnojour eller annan stödenhet (t.ex Kvinnofridslinjen 020 – 50 50 50)
• Ring polisen och gör en polisanmälan 114 14. Vid akuta fall ring 112